Fjelltun skole – hur naturen kan leda till nya idéer och utformningar

Att använda sig av naturen som inspiration för skapandet av en byggnad är inget ovanligt. Landskapets form kan leda till idéer och visioner, där gränser mellan in- och utsida suddas ut. Under hösten 2022 stod Fjelltun Skole i Jørpeland färdig, där man verkligen använt naturen som både inspiration, men också som guide under processen. Vi har pratat med Marthe Schjelderup på Arkipartner om Fjelltun Skole, där landskapets slutningar och böljande vattendrag varit en stor inspiration till hur skolan utformats.

Fjelltun skole har en rad element som inspirerats av dess omkringliggande natur. Skulle du kunna berätta lite om själva byggnaden, och hur utformningen kom att bli som den blev?

Landskapet på Jørpeland präglas av bergssluttningarna där bäcken, som rinner längs skolgården, ramar in området och tillsammans med den sluttande terrängen ger en unik utemiljö till Fjelltun. Detta ger platsen dess karaktär och kvalitet, och det har varit ett mål att utnyttja detta i utformningen av den nya skolan. Huvudkonceptet har byggt på att skapa en sammanhängande, gemensam yta som blir en naturlig mötesplats, som vi valt att kalla för ”hjärtrummet”, där landskapets lutning och bäckens rörelser varit en stor inspiration.

Själva hjärtrummet är indelat i zoner med hjälp av olika nivåskillnader, vilket ger möjligheter till samutnyttjande, men där det också går att dela upp de olika zonerna/nivåerna efter behov. Byggnadens hjärta består av bibliotek, matsal och amfiteater med scen, där hela ytan mot skolgården är en öppen glasfasad.

Skolbyggnaden består av två volymer som följer terrängens lutning. De två volymerna överlappar och byggnadens mitt är utformad som en förbindelse mellan de två volymerna. Vi har arbetat hårt för att amfiteatern, även kallat för läsberget, inne i hjärtrummet även ska fortsätta ut på skolgården för att skapa en bra koppling mellan inne- och uterum.

Den sluttande terrängen präglar också skolgården och skapar/återskapar nivåerna och zonerna även utvändigt.

Bäcken som du nämnde tidigare, hur kom idén till att använda den i projektet?

En av de första sakerna vi lade märke till när vi besökte skolan var just bäcken som rinner genom skolgården. Bäcken var inte inhägnad, vilket var en positiv överraskning. Det var fascinerande att barnen fick leka i och vid bäcken, och vi ville fortsätta och förstärka denna kvalitet. Bäcken och den sluttande terrängen blev inspirationen till hjärtrummet och den lekfullhet som vi tänkte oss att detta rum skulle representera.

Skiljer det sig något att arbeta med skolor, i kontrast till exempelvis bostäder eller andra byggnadstyper?

Att designa skolbyggnader är något helt annat än att designa bostäder och andra typer av byggnader. När vi utformar skolbyggnader är det mycket viktigt att ha en bra dialog med användaren, dvs. själva skolan. De som arbetar på skolan har mycket värdefull information om vad som fungerar i undervisningssammanhang, och det är viktigt att vi organiserar byggnaden på ett sätt som gör det enkelt och smidigt att använda den. Det måste finnas plats för stora samlingar och gemenskaper, men också för mer intima och tysta zoner. Material av god kvalitet är viktiga i skolbyggnader, eftersom det är byggnader som kommer att stå i många år och måste tåla kontinuerlig hård användning. Naturmaterial som trä, tegel och liknande material ger värme och trivsamma ytor.

Fanns det någon del i projektet som visade sig vara extra utmanande?

En av de saker som vi har arbetat hårt för att få till på ett bra sätt är upplägget på amfiteatern och dess övergång till en utomhusamfiteater, samt anpassningen av glasfältet och det integrerade stödet med stålprofiler. Även nivåskillnaden mellan byggnaden och amfiteatern har också varit en stor utmaning, men vi arbetade mycket bra tillsammans i designteamet och lyckades hitta bra lösningar.

Slutligen, är det någon del av projektet ni känner er extra nöjda med?

Det vi är mest nöjda med är att vi lyckades skapa en naturlig förlängning av amfiteatern/läsberget inomhus och låta det fortsätta även ut på skolans utegård. Vi är också nöjda med att vi kunde skapa en takterrass så att taket inte bara är en oanvänd yta utan kan utnyttjas för undervisning. Slutligen är vi också mycket nöjda med kommunens val av material för fasader och gemensamma utrymmen och den höga kvalitet som de har valt att införliva i projektet.

Arkitekt: Arkipartner AS
Entreprenør: O. Torjussen & Sønner AS
SAPA-kund: Time Aluminium AS
Fasad: SAPA 4150, SAPA 4150 SX
Fönster: SAPA 1086
Dörrar: SAPA 2086, SAPA 2086 EI30
Fotograf: Hugo Lütcherath