Voldsløkka Skola: En Lektion i Mångsidig Hållbarhet och Innovativ Design

Voldsløkka Skola och Kulturstation, ett samarbete mellan SPINN Arkitekter och Kontur Arkitekter, är ett framstående exempel på hållbar arkitektur i Oslo. Projektet kombinerar moderna skolfaciliteter med kulturella utrymmen som scenområden för musik och dans. Med fokus på energieffektivitet har byggnaden solpaneler och innovativa lösningar som gör att den genererar mer energi än den förbrukar. Men det handlar inte bara om energieffektivitet – designen betonar flexibilitet och delade utrymmen, som tjänar både elever och det omgivande samhället. Vi bad SPINN Arkitekters Miriam Sivertsen att ge oss en rundtur av projektet.

Hur kom du in på arkitektur?

Min ursprungliga plan var att gå med i militären, men när Norge gick in i kriget i Afghanistan var jag tvungen att tänka om. Jag återvände till en lista med karriäralternativ i alfabetisk ordning. Jag kom inte så långt – bara till "A" – och det var så jag hamnade i arkitektur. Det kändes rätt, och jag har inte ångrat mig sedan dess.

Är Voldsløkka ditt första skol- eller kulturprojekt?

Nej, jag har arbetat med andra skolprojekt innan jag började på SPINN  Arkitekter under 2017, bland annat grundskolor. Voldsløkka är dock det största projektet jag har arbetat med och unikt genom att det kombinerar utbildnings- och kulturutrymmen.

Vad skiljer det åt att designa en skola jämfört med andra byggnader?

Att designa en skola kräver mycket samarbete. Du måste prata med elever, lärare, rektorer och samhällsgrupper. Du måste också tänka på de specifika behoven hos musiker eller dansare som kanske använder samma utrymmen. Det är ingen standardlösning som du kanske använder för hotell, till exempel. Varje grupp som delar utrymmet har olika behov, och vårt jobb är att översätta dessa behov till en teknisk design som fungerar för alla.

Voldsløkka sägs vara en av världens mest hållbara skolor. Kan du berätta mer om det?

Hållbarhet var en central del redan från planeringsfasen. Vi fokuserade på elasticitet, generalitet och flexibilitet – även om de termerna inte betyder mycket om man inte genomför dem ordentligt. För oss innebar det att göra byggnaden fysiskt anpassningsbar för de olika grupper som skulle använda den. Interna strukturer krävde exempelvis flexibla väggar, vilket innebar nära samarbete med byggarna för att säkerställa att allt kunde gå ihop smidigt.

Vi hade också strikta materialkrav. Till exempel valde vi noggrant vilken typ av trä vi skulle använda för interiören och fokuserade på att göra exteriören hållbar. Dessa val höjde byggkostnaderna, men de säkerställde också att byggnaden skulle hålla längre. Vi tog hänsyn till hela byggnadens livscykel, inklusive hur den kan demonteras med minimalt avfall – till exempel hur skruvarna skulle kunna tas bort och återanvändas.

Flexibilitet betyder också delade utrymmen. Övningsrum och scenområden kan användas av skolan på dagtid och av samhällsgrupper eller konstnärer på kvällen. Vårt mål var delat ägande över dessa utrymmen mellan de olika grupper som använder dem – black box-teatrar och högkvalitativa ljudstudior är nu tillgängliga både för elever, yrkesverksamma och intresserade i samhället.

Ni integrerade också förnybar energi i designen?

Ja, vi installerade solceller både på taket och väggarna. Vi hade gärna installerat ännu fler, men vi kunde inte få de nödvändiga tillstånden på grund av regler om kulturarvsskydd. På de nya delarna av byggnaden maximerade vi ändå antalet paneler. På taket använde vi standardplatta paneler, medan vi på fasaden mot boulevarden använde vinklade varianter med en grön nyans för att smälta in i omgivningen. Vi ville inte bara sätta svarta paneler på fasaden – de behövde bli en del av det övergripande estetiska uttrycket.

På tal om estetik, vad var din vision för designen?

Området kring Voldsløkka Skola är välkänt i allmänhet, men även för mig personligen. Jag bodde där i sju år, så jag blev bekant med träden som kantar boulevarden och deras säsongsskiftningar. Vi ville att fasaden skulle harmoniera med de höga träden och variationen i deras löv. Det fanns strikta riktlinjer i regleringsplanen – allt från byggnadens längd och bredd till kravet på transparens på bottenvåningen så att förbipasserande kan se in.

Men vi ville inte att byggnaden skulle ha en typisk kontorslayout med bandade fönster. Vi använde solceller för att leka med vinklar och perspektiv, optimerade deras placering för att fånga så mycket solljus som möjligt samtidigt som vi behöll ett rent estetiskt uttryck. Det var en balansgång mellan regleringskrav och vår kreativa vision, där vi försökte passa in den rektangulära byggnaden i dess naturliga miljö.

Hållbarhet kan vara svårt att känna igen för en vanlig person. Vet folk att Voldsløkka Skola är så hållbar?

Det är en bra fråga. Vi antar ofta att folk själva kommer att söka den informationen, men det händer sällan. Lyckligtvis har detta projekt fått mycket medieuppmärksamhet på grund av tomtens synlighet och historiska betydelse, vilket har skapat möjligheter att diskutera hållbarhet med olika grupper. Vi är också en del av EU's ARV-projekt, som syftar till att lyfta fram hållbar arkitektur över hela Europa. Det har hjälpt till att öka medvetenheten, och vi har även engagerat elever i diskussioner om projektet. Vi har hållit presentationer för att förklara hur solcellerna fungerar, vilket har varit lärorikt även för dem.

Vilka var de mest utmanande aspekterna av projektet?

Kriget i Ukraina och covid-19-pandemin var de största utmaningarna. Kriget skapade materialbrist, som stål och vissa typer av trä. Det blev faktiskt en lärdom för oss i att förstå var dessa material kommer ifrån. Under covid-19 var vi tvungna att anpassa oss till distansarbete, vilket är svårt för ett projekt som vanligtvis kräver närvarande samarbete. Mycket av arbetet gjordes via Zoom, men vi förlitade oss också starkt på Building Information Modeling (BIM). Vi skapade en så detaljerad 3D-modell att det i många avseenden kändes som om vi kunde genomföra hela projektet på distans. Vi har använt BIM tidigare, men aldrig i denna omfattning. Det gjorde det möjligt för oss att integrera allt från ventilationssystem till arkitektoniska detaljer i en sammanhängande modell.

Slutligen, har du något drömprojekt?

Jag är passionerad kring hållbarhet och älskar att arbeta med utbildningsprojekt – från förskolor till universitet. Men mitt drömprojekt skulle vara ett där jag kunde vara med från början, utan de många begränsningar som vanligtvis finns. Jag skulle vilja lägga mer fokus på de utrymmen som finns mellan huvudutrymmena – korridorer och gemensamma ytor – de ”demokratiska utrymmena” där alla interagerar och har samma värde. Dessa utrymmen förbises ofta, men för mig är de de viktigaste. Mitt drömprojekt skulle vara att designa en byggnad där vi har budgeten att utöka och förbättra dessa gemensamma utrymmen, allt samtidigt som vi håller fast vid hållbara principer.

SAPA Producent/kund: H-fasader GlassTeam AS

SAPA Produkter: SAPA 1086, SAPA 2086 och SAPA 4150

Arkitekt: Spinn Arkitekter och Kontur Arkitekter

Projektnamn: Voldsløkka skole og kulturstasjon

Fotograf: Finn Ståle Felberg